På Träbrobyggardagen träffas kunskapstörstande träbrospecialister och intresserade för att utbyta erfarenheter och lära sig mer om material, byggnadsteknik, konstruktion och gestaltning och framtidens hållbara brobyggande.
Träbrobyggardagen skapar kontaktytor mellan högskola och industri, arkitekter och konstruktörer, studenter och företag, näringsliv och politik för att tala om utbildning och träbyggande.
KTH-Byggvetenskap, KTH-Arkitektur och Träskyddsföreningen står bakom Träbrobyggardagen och inbjuder alla intresserade att delta den 27 maj 2025 i “snickarhallen” på KTH campus.
Vi välkomnar alla intresserade men behöver din anmälan för att förbereda arrangemanget.
Datum: 27 maj 2025, klockan 11:30-17:00 lunch inkluderat
Plats: KTH Campus Broseniushallen (Snickarhallen), Drottning Kristinas väg 65A
Anmälan görs här
Program
Sponsors
The building site, building permits, and much more is sponsored by Västkuststiftelsen. The event ”Träbrobyggardagen” is sponsored by the Swedish Wood Protection Association (Träskyddsföreningen). Wood products and wood protection is sponsored by Holmen Wood Products, Derome Timber AB and Stureholm Träimpregnering AB . Fasteners and hardware is sponsored by RothoBlaas. Svenska Träskyddsinstitutet, Svenskt Trä and Trä- och Möbelföretagen (TMF). in Tjörn are also sponsors of this exciting student project.








Om KTH-kursen Design of Timber-Based Hybrid Structures
Ett av dagens höjdpunkter är studenternas presentationer. Under en hel termin arbetar studenter från ”träbrokursen” med att ta fram förslag på en gångbro i trä – ett konkret broprojekt som utmanar både kreativitet och tekniskt kunnande. Deras lösningar presenteras med både digitala och fysiska modeller.
Om Hilding Brosenius. Professor och konstruktionschef med över 100 patent
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hilding_Brosenius
I den så kallade HB-balken utgörs livet av tunna brädor som spikats korslagda i diagonal riktning i förhållande till balkens flänsar. På detta sätt byggdes balkar, ramar och treledsbågar för hangarer, idrottshallar med mera med stora spännvidder. Tekniken var arbetskrävande och används därför inte mer. Den borde dock kunna utvecklas och göras konkurrenskraftig med modern spikningsteknik. (Källa: Traguiden.se)