Hem » Beständigt trä » Miljö och Hälsa: IVL rapport om lakning av koppar, obetydlig

Undermeny

Miljö och Hälsa: IVL rapport om lakning av koppar, obetydlig

Sammanfattning

Forskningsinstitutet RISE undersökte hur mycket koppar som urlakas från nyimpregnerat virke som lagras oskyddat och som utsatt för regn. Därefter har studien utvärderat ur ett miljö- och hälsoperspektiv av IVL Svenska Miljöinstitutet. Resultaten presenterats i en rapport som återges till delar här. Hela rapporten finns att hämta i slutet av denna text eller från IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Utifrån denna studie drogs slutsatsen att den mängd koppar som kan urlakas från skyddsbehandlat trä vid tillfällig oskyddad lagring är försumbar ur ett hälso- och miljöperspektiv.

Vad är koppar?

Koppar är ett grundämne som har den kemiska beteckningen [Cu] i periodiska systemet. Eftersom det är ett grundämne förekommer det naturligt i berggrund, jord och vatten. Mänsklig användning och utsläpp från industrier har ökat spridningen av koppar i naturen och eftersom det är ett grundämne kan det inte brytas ner i naturen, bara förflyttas.

Koppar används mycket inom elektroniken. Man hittar mest koppar i mässingsprodukter och, i nedstigande led, i elkablar, tappvattenledningar, tak och fasadbeläggningar, hushållsmaskiner, elektronik och kontaktledningar. De främsta utsläppen av koppar till miljön kommer från skrot- och malmbaserade stålverk, metallverk och verkstadsindustri och från eldning av olja, kol och ved. Det förekommer även ett visst läckage av oxiderade former av koppar från stadsmiljöer (Bergbäck & Johansson, 1996). Boliden Rönnskär i Skelleftehamn är idag ett av de största verken som producerar koppar i Norden med en årsproduktion för år 2017 på 219 000 ton (Boliden Group, 2018).

– Koppar, miljö och hälsa

Koppar är ett livsnödvändigt ämne som styr viktiga funktioner för människor, djur och växter. En vuxen människa har ungefär 80 mg koppar i kroppen och det rekommenderade dagligt intaget (RDI) på 1 mg får vi lättast i oss genom föda.

Koppar kan ha skadliga effekter både i för låga och för höga koncentrationer och akut kopparförgiftning kan leda till kräkningar och diarré redan vid låga koncentrationer (4 mg/l). Vissa kopparföreningar kan irritera ögon och hud och påverka det centrala nervsystemet. Gränsvärdet för koppar i dricksvatten inom EU är 2,0 mg/l och i Sverige 0,2 mg/l. Vid koncentrationer på 1 mg/l kan koppar ge upphov till en grön missfärgning av vattnet (WHO, 2004; Livsmedelsverket, 2018).

Föreslagna riktvärden för koppar i mindre sjöar, vattendrag och vikar är 0,018-0,030 mg/l och för större hav och sjöar 0,030-0,040 mg/l (StormTac, 2018; Naturvårdsverket, 2016). För vattenlevande växter och djur har man sett skadliga effekter av koppar vid halter över 0,003 mg/l (Nationalencyklopedin, 2000; KEMI, 2018; Naturvårdsverket, 2013).

Koppar kan tas upp i grödor och kan i höga koncentrationer vara skadligt för växter och djur. Riktvärdena för koppar i mark är för känslig användning (mark för bostäder) 80 mg/kg och för mindre känslig användning 200 mg/kg (mark för industrier, kontor). Bakgrundshalten av koppar i mark är, enligt en studie av SLU och SGU, 30 mg/kg. Detta värde är beräknat utifrån mätta halter i morän, sediment och jordbruksmark (Naturvårdsverket, 2016).

– Koppar i träskyddsmedel

Virke behandlas med träskyddsmedel för att skyddas mot röta och insektsangrepp och därmed öka hållbarheten. Medlet trycks in i träet genom industriell impregnering.

European Biocidal Products Regulation (BPR) kräver en miljökonsekvensbedömning för registrering av aktiva ämnen och biocidprodukter som används som träskyddsmedel (produkttyp 8).

Miljökonsekvensen eller riskkvoten (RQ) av ett ämne utvärderas genom att jämföra den förutsedda koncentrationen av ämnet i miljön (PEC, Predicted Environmental Concentration) med den förutsedda koncentration som inte utgör någon risk för miljön (PNEC, Predicted No Effect Concentration). Ett grundläggande krav för härledning av PEC-värdet för träimpregnering är att bestämma utsläppen av de aktiva ämnena från impregnerat trä. PNEC-värdet tas fram genom laboratorietester för toxicitet och eko-toxicitet (LC50- och EC50-värden). Användingen av koppar som aktivt ämne i träskydd (produkttyp 8) är riskbedömt och godkänt enligt BPR.

Det finns ett antal, av Kemi (Kemikalieinspektionen) och NTR (Nordiska Träskyddsrådet), godkända kopparbaserade träskyddsmedel på den svenska marknaden. Virke som behandlats med kopparinnehållande träskyddsmedel kan kännas igen med att det till en början kan ha en grönaktig färg som försvinner med tiden (KEMI, 2018).

Lakningsstudie utfört av RISE

I samband med några miljöinspektioner av byggvaruhandlare uppstod det frågor angående hur mycket koppar som urlakas från impregnerat trä vid tillfällig utomhuslagring. Exempel på hur virke lagras inom byggvaruhandeln.

Försöken som utfördes av RISE med fler bedömdes sedan av IVL som sammanfattade och drog slutsatsen att kopparhalten i det regnvatten/dagvatten som föll på oskyddat upplag av impregnerade virkespaket till ett teoretiskt värde av 0,2 mg/l. Detta motsvarar Sveriges gränsvärde för kopparhalten i dricksvatten.

Koppars påverkan på miljö och hälsa

– Koppars spridning i miljön från impregnerat virke

Det som avgör hur ett ämne sprids i miljön kan bero på en rad olika faktorer, till exempel hur genomsläppligt jordlagret är och vad föroreningen har för fysikaliska egenskaper. Rörligheten, och därmed växttillgängligheten, varierar mycket mellan olika metaller och koppar räknas till de måttligt mobila metallerna (Fergusson 1990).

Metaller hittas oftast i högre halter i ytsediment och i ytprover i mark (0-5 cm djup). Detta är för att metallerna binds till horisonterna under markens ytskikt som befinner sig på upp till 30 cm djup (Bergbäck & Johansson, 1996). Detta bekräftades i en studie av Eliaeson et al.(2017) där koncentrationen av kopparsalter var störst i de översta 50 cm av jordlagret precis under de oasfalterade lagringsytorna med impregnerat virke. I denna studie såg man också att halten koppar var högre i mark på lagringsytor med högre omsättning av virke än vid platser som används för långtidsförvaring. Detta bekräftar att urlakningen av koppar är störst från nyimpregnerat virke.

I byggvaruhandeln sker vanligtvis tillfällig lagring av virke på en asfalterad yta, parkeringsplats eller liknande. Vatten från dessa ytor leds bort via dagvattenbrunnar som ofta leds tillsammans med spill- och dränvatten, antingen via reningsverk eller direkt till naturliga vattendrag. Koppar i dagvatten som rinner över en asfalterad yta kan bindas med komplex till vissa organiska partiklar, vilket då gör att kopparn blir relativt oåtkomligt för växter och djur (Wallinder et al., 2009; Jönsson, 2013).

Enligt Svenska Träskyddsföreningens statistik 2017 producerades 1 429 862 m3 sågat och hyvlat impregnerat virke i Sverige, av vilket 867 243 m3 såldes nationellt (Träskyddsnytt Nr. 1, 2018).

Om man antar att två tredjedelar av allt producerat impregnerat virke säljs under högsäsong och att det då resulterar i att 5 % av detta tillfälligt lagras utan skydd skulle det resultera i grovt uppskattat 29 000 m3 exponerat virke/år. Om man förenklat antar att virkespaketen är av samma dimensioner som i RISE studie med längden 4 m och att de i genomsnitt staplas tre paket ovanpå varandra, så motsvarar det en total exponerad yta (inklusive ytarea, kort- och långsidor) av ca 140 000 m2.

Vid antagande av att urlakningen är 1 000 mg koppar/m2 så bidrar detta till ett totalt utsläpp av ca 140 kg koppar/år. Detta representerar ett realistiskt värsta tänkbara scenario. Andelen tillfälligt lagrat virke är troligtvis mindre.

– Jämförelser med andra typer av utsläpp

Koppar kan läcka till miljön från bl.a. takplåt, tappvattenssystem, stuprör, däck, bromsbelägg, kontaktledningar, fordons- och gatutvätt, sandning, båtbottenfärg och från impregnerat trä (Larm and Pirard, 2010).

En rapport från Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (Folkesson, 2005), VTI rapport 512, visar beräknade mängder koppar som emitteras till luft och vatten från olika aktiviteter och produkter i Stockholm, se Tabell 3. Naturvårdsverket presenterar Sveriges officiella statistik av kopparutsläpp till luft från olika aktiviteter och källor (Tabell 3). Totalt var utsläppen av koppar i Sverige ca 40 000 kg år 2016 och det största bidraget stod biltrafiken för (Naturvårdsverket, 2017).

Utsläpp av koppar till luft & vatten,
Stockholm 2005

kg/år

Tappvatten4 300
Bromsar3 900
Luftledningar1 200
Tak1 000
Båtbottenfärg700
Övrigt900

Totalt utsläpp av koppar till luft
Sverige, 2016

kg/år

Inrikes transporter/trafik3 300
Arbetsmaskiner2 400
Industri1 630
El och fjärrvärme1 440
Lösningsmedel/produkter590
Uppvärmning av bostäder/lokaler270
Avfall40
 

 

Denna studie Impregnerat trä (hela Sverige)

 

140
Tabell 3. Utsläpp av koppar till luft och vatten i Stockholm 2005 och totala utsläppen av koppar till luft i Sverige 2016, jämfört med det uppskattade bidraget från tillfälligt lagrat impregnerat trä. Utsläpp av koppar till luft & vatten, Stockholm 2005 kg/år 

– Miljö- och hälsorisker

Den största delen av den mängd koppar som släpps ut och transporteras över asfalterade ytor kommer med stor sannolikhet från trafiken. Detta eftersom urlakning av koppar från impregnerat trä utgör mindre än 5 % av de totala utsläppen från trafik. Koppar som släpps ut över asfalterade ytor komplexbinds dessutom till partiklar vilket gör att mycket av det koppar som läcker till dagvatten blir mindre tillgängligt för organismer att ta upp.

I dagsläget finns inga riktvärden för kopparhalt i dagvatten. Regionplane- och trafikkontoret på Stockholms läns landsting presenterade förslag på riktvärden för dagvattensläpp: 0,018-0,030 mg/l till mindre sjöar och vattendrag, 0,03-0,04 mg/l till större sjöar och hav (Jacobs et al., 2009).

Kopparanalyser som genomfördes på dagvatten från asfalterade utlastningsytor runtomkring impregneringsverk visade värden kring 0,04 mg/l i närliggande dagvattenbrunnar (SP analysrapport FX200267A). Detta värde är dock svårt att jämföra med byggvaruhandeln som hanterar mindre volymer av nyimpregnerat trä.

En omfattande databas för dagvatten, vilken uppdateras regelbundet, finns i StormTac (StormTac, 2018). I denna finns schablonhalter för olika områden baserat på ett stort antal studier från hela världen. För industriområden listas kopparhalten i dagvatten till 0,02 – 0,13 mg/l. För Stockholm ligger schablonhalten för större parkeringsanläggning och terminalområden på 0,044 mg/l (Larm and Pirard, 2010).

Bidraget från impregnerat virke tillfälligt lagrat på parkeringsanläggningar är troligtvis mycket liten.

Ytsedimentprover som togs i Stockholms innerstad hade kopparhalter på 45 mg/kg i Stockholms innerstad, jämfört med och 10-15 mg/kg som mättes i förorterna (Bergbäck & Johansson, 1996). Jämfört med de beräknade bakgrundshalterna av koppar i mark på 30 mg/kg och riktvärden för känslig användning av mark på 80 mg/kg, så verkar inte utsläppen av koppar (Tabell 3) bidra märkbart till miljöfarliga halter i mark.

Inga hälsorisker kan härledas till de kopparmängder som urlakas från tillfälligt lagrat impregnerat virke.

Slutsatser och rekommendationer

Den koppar som urlakas från impregnerat virke i samband med tillfällig lagring hos byggvaruhandeln har mestadels en lokal påverkan. Eftersom där redan finns trafikrelaterade utsläpp av koppar på parkeringsytor så är det svårt att avgöra hur stor del av den möjliga miljöpåverkan som impregnerat trä bidrar med. Baserat på jämförelser med andra utsläppskällor av koppar är de miljö- och hälsorisker i samband med utsläpp av koppar från tillfälligt lagrat impregnerat trä försumbar.

För att minska urlakningen av koppar från impregnerat virke i byggvaruhandeln rekommenderas att man skyddar virkespaketen från nederbörd genom att täcka dem med exempelvis plast. Nyimpregnerat virke rekommenderas att i största mån möjligt förvaras under skärmtak.

Läs hela rapporten

Urlakning av koppar från lagrat impregnerat virke
Miljö- och hälsoutvärdering av studie 7P02828

Cancel