Varför behövs träskyddsmedel i träskyddsbehandlade trävaror, i allmänt tal – impregnerat trä. Vi har tagit fram frågor och svar med fördjupande förklaringar till begrepp och lagstiftning och hur risker minimeras.
Läs även gärna Miljöhandbok Träskyddsbehandlat virke
Varför behövs träskyddsmedel?
Trä och träbaserade material som utsätts för väder och vind kommer efter en tid att angripas av rötsvampar, mögel eller skadeinsekter. Hur allvarligt angreppet blir och hur beständigt träslaget är, varierar beroende på träslag. De träslag som används som konstruktionsvirke inom Norden (främst furu och gran) har måttlig eller liten beständighet. Om en träkonstruktion ska hålla under en längre tid, och uppfylla aktuella säkerhetskrav, måste virket därför behandlas med träskyddsmedel, eller på andra sätt skyddas för att förlänga livslängden. Att använda trä med en hög beständighet är viktigt för att spara på våra träresurser, men även ur ett kostnadsperspektiv.
Hur fungerar EU:s biocidförordning och hur påverkar den dagens träskyddsmedel?
Biocidprodukter som säljs och används i EU regleras av biocidförordningen. Förordningen finns för att säkerställa att biocidprodukter som används inte utgör en oskälig risk för miljö och människor. De biocidprodukter som finns i EU idag måste ha giltigt godkännande – både för verksamt ämne (enskild biocid) och för biocidprodukt (produkt med viss blandning av ämnen) – för att få släppas ut på marknaden. Ett nationellt godkännande för produkten från Kemikalieinspektionen krävs också.
Enligt biocidförordningen kan produkter eller verksamma ämnen som är klassificerade som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen) inte få ett godkännande. Klassificeringar av ämnen beslutas av EU-kommissionen. Dock kan en biocid som är klassificerad som ett CMR-ämne få användas om ämnet och dess effekt anses vara nödvändigt för samhället eller folkhälsan. För att kunna söka om ett sådant tidsbegränsat undantag krävs även att det inte finns några gångbara alternativ.
Exempel på hur förordningen fungerar
De organiska biociderna propikonazol och tebukonazol är verksamma ämnen som ofta används i träskyddsmedel. Båda har en harmoniserad klassificering som reproduktionstoxiska. Eftersom det inte finns fullgoda alternativ till dessa biocider har undantag gjorts för att tillåta användning inom EU.
Att reglera klassificerade ämnen och undersöka hur de påverkar miljön är av hög prioritet. Men effekterna på miljön måste ställas mot effekterna av att inte ha godkända och fungerade träskyddsmedel på marknaden. De vanligaste icke-träbaserade materialen som används som alternativ är stål, betong och plast. Dessa kräver ingen behandling av biocider för att bibehålla beständighet, men kan behöva andra kemikalier, (som kan vara giftiga, för till exempel rostskydd, frostskydd eller uv-skydd). Men till skillnad från trä är dessa material inte förnybara, och deras livscykler innebär andra typer av påverkan, exempelvis klimatutsläpp i produktionsfasen eller potentiella utsläpp av andra ämnen med problematiska egenskaper. Det kan exempelvis handla om nickel och zink från metallegeringar och behandlat stål, krom från betong eller olika additiv som ingår i plaster.
Under 2020 släppte stål- och mineralindustrierna i Sverige ut 8,2 miljoner ton CO2e (57 procent av industriernas totala utsläpp), enligt Naturvårdsverket. (1) 1 Trävaruindustrins utsläpp ingår i kategorin ”Övrigt” som totalt stod för 1,2 miljoner ton CO2e (8 procent). Det finns också uppgifter som tyder på att skogsindustrin, med dess kolsänka, står för en betydande positiv klimateffekt. (2)
Utsläpp och andra miljöeffekter utifrån ett livscykelperspektiv behöver tas med i beräkningen vid val av byggmaterial. Exempelvis finns det studier som visar på att materialalternativen till biocidbehandlat trä – exempelvis betong och plast – kan vara sämre alternativ när produktens hela livscykel analyseras. (3) (4)
Bör träskyddsmedel regleras överhuvudtaget – vad tycker Träskyddsföreningen?
Skadliga ämnen i träskyddsmedel ska givetvis regleras för att undvika onödig användning. Att skydda djur och natur genom att kontrollera utsläpp av miljöfarliga ämnen måste tas i beaktande i alla branscher där sådana risker finns. Biociders effekter på miljön utvärderas och omvärderas i takt med att forskningen går framåt. Ett exempel är förbudet mot användning av krom och arsenik i träskyddsmedel som trädde i kraft 2004. Båda metallerna var tidigare vanligt förekommande i träskyddsmedel. Träskyddsmedelstillverkare är medvetna om att klassificeringar av biocider kan komma att ändras med ny lagstiftning och de jobbar därför med en kontinuerlig utveckling av nya träskyddsmedel för att ta fram alternativ som minskar miljöpåverkan. Men utveckling av nya träskyddsmedel tar tid och under utvecklingsfasen måste det finnas fungerande alternativ.
Träskyddsföreningen är lyhörd för hur ny forskning resulterar i uppdatering av biociders klassificeringar och anser att ju mer vi vet om ingående ämnen, desto snabbare kan utveckling ske mot miljövänligare alternativ. Dock måste effekterna av biocider utvärderas och ställas mot den nyttan de har. I beräkningen måste man även ta med livslängden man får av att använda träskyddsbehandlat trä och jämföra med problematiken och påverkan på råvaruresurser av att tvingas byta ut ruttet trä efter bara ett par år.
Särskilt kopparbaserade träskyddsmedel och deras miljöpåverkan har varit föremål för debatt den senaste tiden. Hur giftiga är de egentligen?
Koppar är en naturligt förekommande metall som är livsnödvändig för människor och djur. Men som med alla ämnen, kan de vara giftiga vid en hög koncentration. I virke behandlat med kopparbaserade medel så är det framför allt kopparjonerna som skyddar mot svamp och nedbrytande mikroorganismer. Kopparjoner har akuta och kroniska effekter på vattenlevande organismer. Även om det är en oönskad effekt på exempelvis vattenlevande organismer i sjöar, är det just den effekten vi vill åt för att kunna skydda trä från angrepp av organismer.
Innehåll av koppar i träskyddsbehandlat trä skiljer sig åt beroende på bland annat vilket träskyddsmedel som använts, hur mycket och med vilken metod som träskyddsmedlet applicerats och typ av trä. Därmed kommer också mängden koppar som potentiellt kan urlakas vara olika för olika behandlade träsorter.
Den faktor som diskuteras för träskyddsbehandlat virke är därför urlakningen, alltså hur mycket av koppar som försvinner ut ur träet till den omkringliggande miljön. Det finns olika studier som uppmätt urlakning ur kopparbehandlat trä. Resultaten visar på en urlakning mellan 5 och 20 procent under en tidsperiod på 10 till 20 år. (5) (6) (7) Denna siffra är såklart högst beroende av i vilken miljö konstruktionen befinner sig, hur mycket trä som är exponerat mot nederbörd, samt typ av trä och träskyddsmedel. Värt att notera är även att kopparurlakningen är som högst från nyproducerat virke – efter ett års tid minskar urlakningen drastiskt. (6)
Koppar finns naturligt i miljön, till exempel i mineraler, i sediment eller i vatten. (8) All koppar som urlakas ur träskyddsbehandlat virke är inte biotillgänglig koppar. När urlakad koppar når vatten och mark sker komplexbildning med andra föreningar, vilket minskar andelen biotillgänglig koppar. (9) (10) Utan närmare studier går det därför inte att dra slutsatser kring faktisk miljöpåverkan endast baserat på mängden koppar som urlakas. Generellt saknas det relevant forskning i ämnet.
Vilka andra metoder för träskydd används?
Den vanligast förekommande biociden för träskyddsmedel är idag koppar, som ofta används tillsammans med organiska biocider. Andra metoder för träskydd är behandling med kisel, värmebehandling, inoljning eller kemisk modifiering av träfibrerna. Vilket träskyddsmedel som är att föredra beror av användningsområdet för virket. Om en temporär eller kortlivad konstruktion ska byggas där virket inte förväntas hålla över flera år kan träskyddsmedel som inte ger en lång beständighet användas. Om däremot en konstruktion ska hålla över en längre tid är virkets motståndskraft mot röta och svampangrepp av hög prioritet.
NTR-systemet finns idag som en märkning för ett virkes beständighet och kvalitet. För att få märkas med NTR ställs tydliga krav på mängd träskyddsmedel som tas upp av virket och virkets beständighet över tid. För trä som behandlats med kisel, värme eller olja saknas studier som visar på att de uppfyller de hårda kraven på beständighet, och de får därför inte märkas som NTR-virke. Kemiskt modifierat trä kan uppfylla kraven för NTR. Dock har dessa produkter inte fått någon större genomslagskraft på marknaden än. Av det träskyddsmedelsbehandlat trä som finns på marknaden idag är det endast trä skyddat med kopparbaserade medel som uppfyller kraven på beständighet enligt NTR. En god beständighet är viktigt för att virket ska få en lång livslängd, som i sin tur har en positiv påverkan på resurseffektiviteten.
Hur mycket koppar används i produktionen av träskyddsmedel?
År 2020 producerades drygt 1,6 miljoner m3 kopparbehandlat virke i Sverige. (11) Grovt räknat krävs det 500 ton koppar för att producera den mängden behandlat virke av olika NTR-klasser. I Sverige bröts ungefär 100 000 ton koppar år 2020. (12) Det betyder att svensk produktion av kopparbehandlat trä skulle kräva 0,5 procent av den totala mängden bruten koppar. Det är därmed en mycket liten del av tillgänglig koppar som – teoretiskt – skulle behöva reserveras för träskyddsbehandling i Sverige årligen.
Om vi i stället tittar på kopparproduktionen i Europa* så var den 900 000 ton år 2019. (13) Den europeiska produktionen av kopparimpregnerat trä ligger på drygt 6 miljoner m3 (14) Högt räknat ger det en kopparåtgång på 3 000 ton per år för att producera träskyddsmedelsskyddat virke. Det motsvarar 0,3 procent av den totala mängden europeisk koppar som bryts.
* Ryssland ej inräknat.
Referenser
- [Online] https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-industrin/ .
- Så stort är skogsnäringens bidrag i klimatarbetet. u.o. : Skogsindustrierna, 2019.
- Erlandsson, M. LCA för NTR klass A virke i markkontakt och alternativa material — häststaket och stängselstolpar. u.o. : IVL, 2013.
- Erlandsson, M., Kjellow, A. och Laurenti, R. LCA – NTR treated wood decking and other decking materials. u.o. : IVL, 2018.
- Johansson, P., Jermer, J. och Johansson, I. Fältförsök med träskyddsmedel för klass AB – Delrapport nr 2. Resultat efter 5 års exponering. u.o. : SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 2001.
- Edlund, M-L., Jermer, J. och Johansson, I. Fältförsök med träskyddsmedel – Slutrapport – Resultat efter 10 års exponering. u.o. : SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 2006.
- Morsing, N. och Klamer, M. Comparison of laboratory and semi-field tests for the estimation of leaching rates from treated wood – part 1: above ground (UC 3). u.o. : IRG, 2010.
- [Online] [Citat: den 23 03 2022.] https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/sv/Amnen/Tungmataller/Koppar/.
- Jönsson, A. Ni, Cu, Zn, Cd and Pb in sediments in the city-centre of Stockholm, Sweden. u.o. : IVL, 2011.
- Rader, K. J., o.a. The Fate of Copper Added to Surface Water: Field, Laboratory, and Modeling Studies. Environmental Toxicology and Chemistry. 2019, Vol. 38.
- [Online] den 23 03 2022. https://traskydd.com/wp-content/uploads/2021/11/Medd-189.pdf .
- [Online] den 23 03 2022. https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralstatistik/?acceptCookies=true.
- Reichl, C. och Schatz, M. World Mining Data 2021. u.o. : Federal Ministry of Agriculture, Regions and Tourism, 2021.
- Salminen, E., o.a. Wood preservation with chemicals. u.o. : Nordic Council of Ministers, 2014.