Mölndals kommun har valt att gå före och tolka klassificeringen i avfallsförordningen annorlunda, skriver Stefan Gustafsson (S) och Fredrik Westin, vd för Svenska Träskyddsföreningen, i Dagens Samhälle.
Byggsektorn i Sverige genererar omkring 12 miljoner ton avfall årligen. Mycket av det som slängs skulle kunna återanvändas. Återbruk har länge varit något som eftersträvats på såväl nationell som lokal nivå i Sverige. Men ganska lite har hänt.
De flesta är överens om att återbruk är ett effektivt sätt att använda resurserna bättre och minska klimatpåverkan från resursutvinning, produktion och avfallshantering. Ändå är återanvändning av byggvaror fortfarande relativt ovanligt.
Detta är anmärkningsvärt eftersom det står klart att vi måste agera snabbt och effektivt för att minska vår påverkan på miljön. Inte minst gäller detta kommuner runt om i Sverige, där vi kan göra många val som påverkar både klimatet och vår omgivning.
Ett exempel på avfall som med fördel skulle kunna hanteras annorlunda är trä som är impregnerat med koppar för att öka livslängden på materialet. I Mölndals kommun har vi med stöd av träskyddsbranschen valt att gå före och tolka klassificeringen i avfallsförordningen annorlunda, eftersom impregnerat trä i dag spelar en så viktig roll i byggnationen av våra privata och offentliga utemiljöer.
Skyddat trä har en historia av att inte vara bra för miljön, men det är i dag ett hållbart val som kan ingå i Svanenmärkta lekparker och hus, vilket är ett bevis på att träindustrin har tagit stora kliv framåt. Och inte minst kan materialet med fördel återvinnas tack vare sin långa livslängd.
Utmaningen är att många kommuner i dag väljer att behandla skyddat trä som farligt avfall. Även om reglerna i avfallsförordningen är tydliga så är det svårt att beräkna hur avfall ska klassificeras och det kräver detaljerad kunskap om avfallets egenskaper och innehåll. Enligt avfallsförordningens klassificeringsregler ligger träskyddsbehandlat virke som tillverkats med vattenlösliga kopparbaserade träskyddsmedel under gränsvärdena för vad som utgör farligt avfall.
För att lösa problemet finns några nyckelåtgärder att vidta. För det första krävs ett nytt mottagande på återvinningscentralerna med ökat utrymme och tydlig information. För det andra behöver man utveckla nya metoder för att sortera bygg- och rivningsavfall, baserade på träskyddsbranschens avfallsdeklarationer. Slutligen krävs uppdatering av föreskrifter och miljötillstånd för att möjliggöra effektivare återbruk och sortering.
Med tanke på att ungefär 95 procent av det impregnerade trä som säljs i dag inte ska räknas som farligt avfall när det har använts klart, så finns en betydande möjlighet att markant minska mängden farligt avfall i Sverige genom att effektivisera sorteringen av impregnerat trä.
Korrekt sortering av impregnerat trä leder inte bara till en miljömässigt korrekt hantering utan genererar också betydande kostnadsbesparingar för företag, kommuner och andra parter.
Det finns självklart undantag när gränsvärden överskrids och avfallet måste klassas som farligt avfall, men kunskapen om dessa frågor är låg runt om i Sverige och möjligheten att återbruka och minska resursslöseriet går nästan alltid förlorad.
Med korrekt information kan avfallet sorteras rätt och mängden farligt avfall minskas betydligt. Återbruk är resurseffektivt och en viktig del i arbetet med att nå miljömålen. För impregnerat trä är återbruk värdefullt då produkterna är mer förädlade och har mycket längre livslängd än obehandlat trä.
Med stöd av Svenska träskyddsföreningen har Mölndals kommun valt att gå före och vi hoppas att fler kommuner följer efter och minskar resursslöseriet.
Fredrik Westin
Vd, branschföreningen Svenska träskyddsföreningen
Stefan Gustafsson (S)
Kommunalråd, Mölndal