Våren 2022 genomförde KTH-Arkitektur, KTH-Byggvetenskap och Arkitektskolan i Saarbrücken (Tyskland) ett projekt med syfte att projektera och bygga en träbro. Utöver värdefulla insikter från samarbetet över nations- och fakultetsgränser så har projektet lett till att intressanta frågor kring träbroars miljöpåverkan har blivit belysta.

Det är en solig dag i maj och nervösa studenter och professorer är samlade i en träbeklädd sal på KTH:s campus i Stockholm. På plats finns även nyfikna personer som på olika sätt varit involverade i det brobyggarprojekt som strax ska redovisas.

Fakultetsöverskridande samarbete ledde till spännande projekt

Under en termin har arkitekt- och ingenjörsstudenter samarbetat i kursen Design av träbaserade hybridkonstruktioner som ges av fakulteten Byggvetenskap vid KTH. Roberto Crocetti och Magnus Wålinder som driver kursen har ihop med arkitekturlärarna Tobias Nissen och Mats Fahlander utvecklat samarbetet mellan kursens studenter och arkitekteleverna i Studio for Applied Architecture på Arkitekturskolan. Inom ramen för samarbetet har mindre studentgrupper haft i uppgift att designa och projektera en tio meter lång träbro för gång- och cykeltrafik. I uppdraget ingick att anpassa bron till en specifik plats: Igelbäcken på Järvafältet i Stockholm.

Roberto Crocetti ser många fördelar med denna typ av samarbetsprojekt. ”Genom att samarbeta mellan fakulteter får studenterna lära sig att jobba i ett team bestående av arkitekter och ingenjörer, två yrkeskategorier som besitter olika kunskaper och färdigheter som i yrkeslivet ofta jobbar inom samma projekt.” Roberto menar att idealt så borde samarbetet mellan arkitekten och ingenjören inledas vid projektstarten. Tyvärr ser sällan verkligheten ut så – ofta är det arkitekten som skapar ett koncept och ingenjörens roll är att se till att konstruktioner håller. ”Genom att låta arkitekt- och ingenjörsstudenter samarbeta har vi på KTH skapat förutsättningarna för studenterna att utveckla ett verkligt projekt på ett funktionellt, vackert och rationellt sätt.” avslutar Roberto.

Idag är det äntligen dags för de fem grupperna att redovisa sina broar. Publiken ställer utmanande frågor till eleverna kring perspektiv som design, konstruktion, hållfasthet, upplevelse och användbarhet, och eleverna svarar proffsigt och kan motivera de avvägningar och val de gjort i sina broar. Strax är det dags för juryn bestående av professorer från KTH och arkitekthögskolan, representanter från arkitektfirmor och från Svenska Träskyddsföreningen att utse vinnarbron, som i nästa steg kommer att byggas i verklig storlek.

Efter några intensiva timmars överläggande så kom äntligen juryns besked. Med motiveringen byggbarhet, reproducerbarhet, konstruktion, funktionalitet och spektakulär design så utsågs bron med namnet 21,8 degrees till vinnare. Namnet kommer från den vanligast förekommande vinkeln i bron, som har en triangulär form och består av cirka 210 enskilda delar. En unik detalj med bron är att delar av takstolar använts som räcken.

Genom samarbete byggdes bron på fem dagar

Under fem intensiva dagar samarbetade samtliga studenter i kursen med att för hand såga till och sammanfoga de enskilda bitarna som den vinnande brodesignen består av. Arbetet genomfördes i den 400 kvadratmeter stora snickarhallen på KTH Campus. Snickarhallen har varit en viktig förutsättning för projektets genomförbarhet och både studenter och professorer hoppas att även framtida studenter får samma möjlighet.

”Tillgången till denna typ av snickarhall skapar förutsättningar att förverkliga det man utvecklat i teorin. Det skapar ett stort värde för utbildningen” säger Albin Gordon Jonsson, arkitektstudent från gruppen som designat bron 21,8 degrees.

Ytterligare en viktig förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras var de många företag och organisationer som på olika sätt sponsrat och stöttat projektet: Träskyddsförening, Moelven Töreboda och Moelven Limtre, Timber Bridge Specialists, Luna Tools, RothoBlaas, Veidekke, TMF och Svenskt trä.

Verklighetsförankrad kurs ger nyttiga insikter och erfarenheter

Studenterna upplever att det har varit väldigt nyttigt att få delta i en så pass verklighetsförankrad kurs. De nämner särskilt att möjligheten till samarbete mellan fakultetsgränser samt att få testa att bygga i verklig skala utifrån egen design och ritningar har gett viktiga insikter. För Albin Gordon Jonsson, Dani Georgos och Sarah Coltier som alla är arkitektstudenter på KTH och deltog i gruppen som designade bron 21,8 degrees så är det första gången de arbetar i trä i skala 1:1.

”Jag uppskattar trä som material då det är flexibelt, enkelt att arbeta med och ett effektivt material. Vi upplevde att skarvarna blev en viktig del i designen.” säger Sarah.

I gruppen som tog fram det vinnande broförslaget medverkade även Yasir Zahid, Clémence Baud och Charlotte Jaeger, som läser masterprogrammet Husbyggnads- och anläggningsteknik på KTH, samt Silke Martin och Corinna Heller, som läser arkitektur på Saarlands universitet i Tyskland.

Träbrons miljöpåverkan på Igelbäcken

För att sätta studenternas brobygge i en verklig kontext så användes Igelbäcken på Järvafältet i Stockholm som modellmiljö. På platsen finns idag en träbro av motsvarande storlek som ska rivas. Platsen är ett naturreservat och i Igelbäcken är Stockholms stads artrikaste bäck.

Studentgruppens illustration av bron vid modellplatsen, Igelbäcken på Järvafältet.
Träskyddsbehandlat trä kan, som de allra flesta material, ha en viss miljöpåverkan. Det ämne som är mest omdiskuterat när det kommer till träskyddsbehandlat virke är koppar. Koppar är en metall som kan ha en negativ påverkan på vattenlevande organismer. Hur stor denna miljöpåverkan är beror av faktorer som hur stor mängd koppar som finns tillgänglig och i vilken form den förekommer. Ur trä som är behandlat med kopparinnehållande medel så kommer en viss mängd koppar att urlakas över tid.

I samband med brobygget så gjordes en översiktlig beräkning för hur en träbro av denna storlek kan urlaka koppar till vattnet i Igelbäcken. Beräkningen visar på att mängden koppar som skulle kunna urlakas ur bron är mellan 100 och 450 gram under det första året. Denna mängd kan motsvara mellan 1–5% av den genomsnittliga kopparnivån som tidigare uppmätts i bäcken. Enligt studier är kopparurlakningen ur träskyddsbehandlat virke som högst under det första året, för att sedan drastiskt avta. Beräkningen är baserad på studier av trä utomhus där hela ytan är utsatt för regn. För bron 21,8 degrees kan vi anta att vissa delar inte är lika exponerade mot regn som andra. Den faktorn är inte med i beräkningsstudien. Om den koppar som lakas ur kan orsaka en biologisk påverkan beror av om kopparen är i så kallad biotillgänglig form eller inte. Det är rimligt att en viss andel koppar kommer att bindas upp av annat material, och därmed inte vara biotillgänglig. Hur stor andel som i slutändan är biotillgänglig är svår att avgöra på förhand och har inte heller tagits med i den här studien.

Bron kommer till verklig användning

Studenternas projekt har – utöver att ha gett värdefulla erfarenheter, insikter och ny kunskap – genererat en fullt funktionell och vacker träbro. I och med att vissa delar av bron är lätta att demontera så finns förutsättningar för bron att transporteras till en plats där den kan användas på riktigt. Företaget Veidekke (region Norr) har uttryckt intresse för bron och kommer sannolikt att hämta bron och placera den på en plats i Norrland. Här kommer bron kunna användas av fotgängare och cyklister och utgöra ett vackers inslag att vila ögat på i miljön.

Text Melissa More