Att bygga med låg klimatpåverkan är en förbisedd fråga. Vi behöver etablera nya lösningar och klimatsmarta byggmetoder sprungna ur innovation. Sverige har alla förutsättningar att bli världsledande på klimatoptimerade byggsystem baserade på vårt gröna guld: skogen.

Trots träets miljömässiga fördelar utnyttjas trä långt ifrån fullt ut inom byggandet. Under senare år­tionden har träbaserade byggnad­material dramatiskt tappat marknadsandelar globalt sett gentemot både betong och stål. Detta går stick i stäv med en hållbar samhällsutveckling. Sverige har genom sitt långsiktiga skogsbruk både ett ansvar och en möjlighet att bryta denna trend.

Byggverksamheten på Europanivå svarar för ungefär 40 procent av samhällets ­energianvändning och utsläpp av koldioxid. I dag kommer en stor del av utsläppen från byggnadsmaterialtillverkning, främst vid produktion av cement och stål. Ändå handlar klimatarbetet inom byggsektorn nästan enbart om att minska energiförbrukningen i redan befintliga byggnader och hus. Men för att stoppa eller minimera klimatförändringarna måste andelen byggmetoder som minskar klimatpåverkan öka. Där spelar trä en viktig roll.

Materialforskning inriktad mot utveckling av trä- och biobaserade mate­rial på bygg­system­nivå är en helt förbisedd del av dagens materialvetenskap. Förnybara byggnads­material har en enorm potential. En särskilt intressant teknik är kombinationen av träbaserade material med andra material som exempelvis stål ­eller betong – så kallad hybridteknik.

Sveriges Byggindustrier lade i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet fram en rapport förra sommaren som handlade om en livscykelanalys av kvarteret Strandparken i Sundbyberg, med ett åttavåningshus byggt till stor del i KL-trä. Resultaten visar de lägsta uppmätta koldioxid­utsläppen för ett flerbostadshus som någonsin presenterats i Sverige. I en majoritet av landets kommuner har det byggts flervåningshus, industribyggnader och kommersiella lokaler i klimat­säker träbyggnadsteknik. Det går att ställa krav på ett högre användande av trä som byggmaterial. I till exempel Valla­staden i Linköping premierades träbyggnadsteknik när bostäderna valdes ut. De goda exemplen finns alltså redan.

Ett annat bra exempel där träets miljö­mässiga fördelar lyfts fram är KTH:s och Svenska Träskyddsföreningens satsning på att hitta framtidens trä­arkitektur. Utgångspunkten är att öka andelen trä i exempelvis större byggnadsverk och med hjälp av impregnerat virke säkerställa beständigheten i krävande och utsatta lägen. Impregnerat trä ger en ökad livslängd för produkten och därmed möjligheter till smarta och hållbara helhetslösningar i den moderna stadsmiljön.

Dagens bostadsbrist, och inte minst bristen på fler­familjshus, skapar nya utmaningar men även möjlighet att hitta nya lösningar och arbetssätt. Vi vill se en betydligt större andel trä i framtida byggprojekt. Det handlar om husbyggen, broar och projekt som berör naturen kring flerfamiljshus, parker, fritidsanläggningar eller strandpromenader. Det är också en möjlighet att korta byggtiderna. Byggtiden för ett höghus i trä beräknas vara ungefär en tredjedel av den för höghus i exempelvis betong.

Vi vill se en förenkling för aktörer att kunna välja klimatsmarta träprodukter för olika användningsområden.

Ett steg skulle kunna vara att klimatkrav för byggnadsverk ställs som prestandakrav, det vill säga att det finns ett tak för ett visst antal koldioxid­ekvivalenter per kvadratmeter byggnad. Här har trä många fördelar. Regeringens samverkans­program ”Smarta städer”, som arbetar för effek­tiva och innovativa lösningar på framtidens stads­utmaningar, är ett annat sammanhang där trähusbyggande kan lyftas och ­bidra till en mer positiv utveckling.

Sverige har kommit en bit på väg. Men det krävs fler åtgärder för att skapa en ny världsledande industri med basen i vårt stora skogsinnehav.

Vi bör ta en ledarroll när det gäller ett bioekonomidrivet samhällsbyggande systemskifte. Detta skifte måste stödjas genom en nationell satsning vid de svenska tekniska universiteten. Samtidigt krävs mod av såväl kommuner som av byggherrar att våga tänka nytt vid planering av nya byggprojekt. En så enkel sak som att begränsa hushöjd vid nybyggnation genom antal våningar i stället för fasta mått öppnar för mer träanvändande.

Politiker på alla nivåer måste bli bättre på att se potentialen i vårt stora skogsinnehav. Det är dags att göra allvar av ambitionen att skapa ett mer klimatsmart byggande. Vi har kunskapen och erfarenheten och bidrar gärna i det arbetet.

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Skribenter

Roberto Crocetti, Professor i konstruktionsteknik, LTH

Martin Erlandsson, tekn. dr. IVL Svenska Miljöinstitutet

Jonas Nygren, förbundschef Hyresgästföreningen

Mikael Westin, vd Svenska Träskyddsföreningen

Magnus Wålinder, professor i byggnadsmaterial, KTH